Har sån hemsk huvudvärk just nu..
Hör hur det pulserar i skallen..
Usch, blir så rädd....
Egentligen kanske jag inte är så rädd för när det ska hända egentligen, hur ont det kommer att göra just då, hur det kommer sluta osv osv osv..
Det var jag fruktansvärt rädd för förut..

Det jag är mest rädd för nu..
Det är att om det skulle hända så kanske jag blir utan DIG..
Och om det fortsätter såhär eller om symtomen kanske blir ännu värre så kanske jag oxå blir utan DIG..

För vem skulle vilja ha mig?! Som jag mår och lever?! Med den diagnosen jag har?!

Hur ska man våga planera och tänka på en framtid i denna ovisshet?!

Är så himla rädd att missta dig! Du lyser upp i mörkret och får mig att le och må så bra. Du får mig att känna mig speciell.

Efter alla dessa år som vänner börjar jag se något mer än vänskap.
Du är den finaste människan jag vet om.

Du betyder så mycket för mig och jag gillar dig så himla mycket!
Du är min trygghet.
Lämna mig aldrig....

BJ <3