Fyfan..
Tror ingen tjugofyraåring vill leva det liv jag lever nu.Usch mår så himla dåligt!!
Huvudvärken å allt blir bara värre o värre..
Var vaken hela natten som var pga en hemsk värk och rädsla..
Sov sedan bort hela dagen o nu mår jag så himla dåligt igen så ligger i sängen o lyssnar på radion o Winstons snarkande, hoppas på sömn så man slipper detta helvete..
all värk o alla tankar..
Tankarna var det ja.. När man mår såhär dåligt som jag gör nu så kan man bara tänka på en sak.. döden.. jag är så rädd för den.. rädd att den ska komma och ta mig bara sådär.. för jag har fått bevisat att den kan komma och ta en när man minst anar det. än vem man är, än hur gammal man är, än hur man ser ut, än om man är snäll eller elak, än om man är frisk eller sjuk...
Jag är sjuk, allvarligt sjuk tydligen.. hade jag svårt att tro förut.. Men när jag mår såhär dåligt tvivlar jag inte en endaste sekund på att jag är det! Och när man vet om det.. vet man att risken är större en vanligt att döden kan komma o ta en.. när som helst..
Än hur rädd jag är för den så känns det som att den hellre får komma o ta mig om det händer nåt, om den stora blödningen kommer. hellre det än att jag ska ligga på sjukhus.. hjärnskadad.. som en grönsak.. sitta i rullstol.. ge min familj o mina vänner en massa dåligt samvete..

usch fyfan.. ska man behöva ha dessa tankar o genomlida detta som tjugofyraåring?!
Om mindre än en månad fyller jag tjugofem, vilket jag faktiskt är glad över. Jag tänker annorlunda nu. jag blir glad för att jag blir äldre, för varje år.. för varje dag.. för det har kunnat tagit slut för längesen..

Usch vad hemsk jag är som sitter o skriver denna smörja.. men det är sanningen.. mina tankar, min verklighet.

Mycket klagande nu.. Men det är vad jag har denna bloggen till. skriva all jävla skit, alla tankar osv.. allt ska ut.. och det är såå mycket lättare att skriva än att prata.. min svaghet!

Och till den som inte orkar med mitt klagande- sluta läs!